Vad skapar framgång i en verksamhet?


Det är inte så svårt att starta en verksamhet eller ett bolag men det är svårare att få den att överleva och växa. Så vad är det som skapar framgång, över tid? Och vad är det som gör att ett bolag på allvar kan lyfta och bli en så kallad scale-up?

Det finns ett antal ingredienser och det är mycket som ska samverka och i rätt proportioner vid rätt tillfälle. Annars hade vi haft många fler överlevande och framgångsrika bolag av alla de som startas.

Jag har träffat väldigt många entreprenörer med bra affärsidéer. Men ska jag verkligen rekommendera entreprenörer och chefer något viktigt att satsa på direkt i början, så är det att bygga en bra företagskultur och ett team som lever företagskulturen tillsammans. Jag blir glad när detta lyfts upp, som t ex i Veckans Affärer: om att bygga en företagskultur som startup. Ledarskap och företagskultur är underskattat i tidiga bolag. Det är det interna perspektivet.

Det externa perspektivet är andra sidan av myntet. För en stark kultur som man lever på riktigt avspeglas i varumärket och i försäljningen. Detta skriver jag bland annat om i boken Växtkraft.

Dessa frågor är alltid viktiga oavsett hur litet eller stort bolaget är men nu ser jag fram emot att få arbeta med en grundare från start och hjälpa honom och teamet att bygga bolaget. Jag har precis, tillsammans med andra investerare, gått in i ett EdTech-bolag som ska förändra och förbättra utbildningssektorn. Inte i första hand inom skolan utan inom utbildning för företag. Nu kommer vi att jobba med både team och kultur – det interna perspektivet, och varumärke och försäljning – det externa perspektivet. Ser fram emot en spännande och lärorik resa och att få jobba med mina hjärtefrågor.

Vilket bolaget är? Alla behöver utbildning. Alla har fem minuter över. Alla har en smartphone. Läs mer om Moblrn här.

Styrkan i det som är självupplevt

De senaste veckorna har jag verkligen insett vilken styrka som alstras av det som är självupplevt. Ingenting någon berättar för dig, som du läser dig till, eller får dig till livs via seminarier eller kurser kan matcha det. Därför är det också viktigt att våga göra saker utanför sin så kallade komfortzon. Ju fler erfarenheter du får, desto rikare blir du, desto lättare har du för att sätta dig in i olika situationer och andras människors perspektiv.

Den utbildning jag precis har gått, FUGL – Fördjupning Utveckling av Grupp och Ledare, bygger på exakt detta. Det är en upplevelsebaserad utbildning som innebär att man gör det man ska lära sig, man sitter inte och får det i teorin utan i praktiken. Jämför det med att lära dig simhopp. Du kan få instruktioner om hur du ska göra, men det är först när du står på svikten och sedan plumsar i, som du förstår vad det innebär att göra ett simhopp. Så fungerar FUGL. Likaså har jag i mina uppdrag den senaste tiden gjort nya erfarenheter som fått insikter att djupna.

Vad har detta fått för effekt? Jo jag känner mig lugnare och tryggare i dialoger med kunder men också i andra sammanhang. Jag förstår på ett djupare plan och blir mer trovärdig i min coaching. Och sist men inte minst, jag känner en stärkt självkänsla och ett större självförtroende. ”Det här har jag klarat”. Så även om det kan kännas jobbigt innan är det väl värt att testa sina gränser. Det är nämligen alltid som svårast precis innan du har bestämt dig för att gå upp på svikten och göra hoppet.

Utbildningsdags – två veckor FUGL

Söndag kväll och på plats i Vingåker, Båsenberga, för två veckors internat. På schemat står FUGL, Fördjupning av UGL, dvs en fördjupning av grundkursen Utveckling av Grupp och Ledare, som jag gick redan 2003. Det är Försvarshögskolans utbildning och första steget om man planerar att bli handledare i UGL. Och som vanligt när jag ger mig in i någonting nytt, så undrar jag varför jag inte bara kan nöja mig? Det är inte sant att vi människor gillar förändring och utveckling. Det är ju jobbigt och kräver en massa som inte de vanliga hjulspåren kräver.

Det är då det hjälper att ha ett mål som är tillräckligt motiverande. Då överväger det mitt motstånd. Och det hjälper att ha support runt omkring som tror på att det jag gör är bra. Dessutom är det bra att ha berättat om sina planer för andra, för då är det svårare att backa ur. Så här är jag nu!

Så efter en tuff januari och första halva av februari med regn, kyla, inget ljus och känslan av att jag vill gå i ide, så är det faktiskt ändå så att nyfikenheten och lusten att lära mig något nytt börjar ta över. Jag känner mig piggare. Det är vår i sinnet minsann. Jag är riktigt spänd på vad dessa två veckor kommer att innebära. De är del av en plan som jag har lagt för utvecklingen av både mig själv och Lightfinder, så nu hoppar jag ut i det okända!

 

 

Förändring i stort och i smått

Förändring behöver inte vara omvälvande. Faktum är att små, små förändringar som får tid att sätta sig och bli till vanor brukar vara det allra effektivaste sättet att just förändra något man vill ska förändras på ett hållbart sätt. Sedan finns det såklart omvälvande förändringar som du ibland inte styr över utan mer utsätts för. Då handlar det om att hitta förhållningssätt för att hantera förändringen.

Men bäst är det naturligtvis att själv sitta i förarsätet och i möjligaste mån vara den som driver förändring i ditt eget liv. Starten på ett nytt år brukar vara en tid då det sätts upp mål och nyårslöften avges. Det finns också mängder med råd och tips på hur du håller dina nyårslöften.

Jag tänker så här kring förändring som jag äger själv och alltså själv måste driva för att det ska hända:

  1. Varför? Finns det ett klart syfte och mål? Är det jag vill förankrat i mig själv?
  2. Vilka livsroller berör den? Att förändra för mycket och för omfattande på flera områden i livet samtidigt skapar för mycket stress i alla fall hos mig. Sker det omvälvande saker privat, vill jag kanske inte samtidigt dra igång stora förändringar i min yrkesroll?
  3. Mål, delmål och uppföljning. Rör jag mig åt rätt håll? Blir det som jag tänkt? Om inte, varför?
  4. Det ska kittla lite och kännas spännande att dra ut effekterna av förändringen i ett längre perspektiv. Vart kommer det här att ta mig?
  5. Step by step. Se till att börja. Se till att det händer. DO.

En löjligt liten men ändå för mig väldigt tillfredsställande förändring har jag precis gjort och inlett det nya året med. Jag har skaffat ett bättre hemmakontor. Samtidigt har jag passat på att rensa och strukturera, vilket alltid är en välkommen förändring, eller snarare etablering av en vana som jag behöver jobba med kontinuerligt. Nu har mitt bolag fått den fysiska plats det förtjänar och det känns som en riktigt bra start på 2018!

Drömmen om en minimalistisk jul

I takt med att jag har blivit äldre har jag blivit lite klokare. Jag har i alla fall förstått mer om hur jag fungerar och vad jag tycker är viktigt. Det har inneburit att jag har insett vad som verkligen betyder något för mig och vad jag faktiskt kan skala bort. Jag vill leva mer minimalistiskt. Jag har till exempel insett att jag inte vill ha en massa saker omkring mig som äter av min tid. Jag vill inte underhålla och sköta om ting, utan hellre känna mig fri och uppleva saker. Behöver jag något lånar eller hyr jag hellre än att äga själv. Och fler och fler tror jag tänker så, det är bland annat det som driver hela delningsekonomin.

Minimalistisk är inte detsamma som att avstå och försaka utan snarare handlar det för mig om att medvetet välja vad jag vill fylla mitt liv med. Om ni läste det förra inlägget om julstädning som handlade om att ta bort, så handlar det här alltså om det jag vill ha kvar i livet, inte det jag vill städa bort.

Tänk dig en minimalistisk jul i ordets rätta bemärkelse! Vad är verkligen viktigt för dig? Vi har till exempel valt bort julklapparna till vuxna. Om jag bara behöver köpa julklappar till barn och inte till vuxna, så blir det så mycket lättare. Jag hinner kanske umgås med mina nära och kära istället. Julen är en bra tid för både umgänge och reflektion, om man bara kan unna sig att landa. Det är den perfekta tiden för att reflektera och ladda inför ett nytt år. Kanske även börja planera för ett lite mer minimalistiskt 2018?

Jag hoppas att du tar med dig precis det du vill ha och fylla ditt liv med in i 2018! Njut av julledigt dessförinnan. God Jul och Gott Nytt År!

 

 

Julstäda i ditt liv

cleaningBehöver du julstäda? Slagg låter inte trevligt och det är det inte heller. Jag lånar ordet från en LinkedIn-post av Per Holknekt som jag tyckte var väldigt bra och tänkvärd när jag läste den. Han beskrev att han i en period i sitt liv när han hade opererats, och under sin sjukskrivning hade en hel del tid att tänka, gjorde upp med en del saker i livet som tog plats men på fel sätt. Han rensade bort och storstädade fast i sitt liv. Tog bort massa slagg, som han uttryckte det, och då blev det plats för annat. Hans liv började blomstra.

Vad är då slagg? Det kan nog bara var och en själv svara på vad gäller just sitt liv. Det kan vara dåliga relationer, dåliga samveten, ouppfyllda löften, saker som du gör som du egentligen inte vill själv men det förväntas av dig, tråkiga jobb eller arbetsuppgifter som suger energi, människor som suger energi… Listan kan göras lång. Ibland kan det vara bra att göra en omvänd planering: vad vill jag INTE. Istället för vad vill jag.

Personligen tycker jag att julen kan vara en bra tid för att få korn på slaggprodukter i livet. Vid den här tiden på året, som förknippas med många traditioner, tänker jag också i termer av just tradition och slentrian. Traditioner vill jag bevara och vårda. Men saker som går på slentrian har kanske inget egentligt värde, de tar bara upp onödig plats i mitt liv.

Det är dags att preppa för ett nytt år och fokusera på vad jag vill ha kvar i mitt liv 2018. Det är jobbigt att storstäda eller om man så vill julstäda, men precis som när man har ett nystädat hus hemma, så inbillar jag mig att det är en skön känsla med ett nystädat liv. Jag tänker låta mig inspireras av Per Holknekt och åtminstone damma av lite här och där i mitt liv innan jag går in i 2018. Hur långt du tar din storstädning kan bara du bestämma. God Jul och ett Gott, Nystädat Nytt År!

Nätverk, nätverk och nätverk!

nätverksträffVad är viktigast i livet? Och vad är viktigast i yrkeslivet? Jag tänker som en mäklare som får frågan vad som är det tre viktigaste sakerna att tänka på när man ska köpa bostad: läget, läget och läget. Det är grunden. På samma sätt skulle jag vilja säga att relationer, relationer och relationer är viktigast i livet och översatt till yrkeslivet blir det nätverk. Vad är viktigast i mitt yrkesliv? Jo, nätverk, nätverk och nätverk.

Hur mycket tid lägger du på att bygga, utveckla och inte minst vårda ditt nätverk? Perosnligen upptäckte jag hur viktigt detta var relativt sent i mitt yrkesliv. Rätt länge trodde jag att man kunde klara sig genom att prestera bra. Min erfarenhet är också att ganska många kvinnor tänker just så. Då är det dags att tänka om!

Det här blogginlägget skrivs med anledning av att jag ska åka på den årliga träffen med FEW1, For Executive Women Årskull 1. Jag ska snart ge mig iväg med min röda bil och min röda väska (allt som har med transporter att göra är rött hos mig!) och ser fram emot vår träff. Vi är tolv kvinnor som tillsammans gick en ledarskapsutbildning och nu följt varandra i mer än tio år. Jag vågar påstå att alla vi tolv har haft enorm nytta av varandra och vårt nätverk genom åren.

Mitt bästa yrkesrelaterade råd till alla, kvinnor som män, är: utveckla och vårda ditt nätverk. Var generös med det och mot det. Bjud på kontakter och våga be om hjälp. Som av en händelse när jag just förbereder blogginlägget har det kommit tre notiser via Linkedin: tre personer i mitt nätverk som frågor om referens, introduktion respektive en rekommendation. Och då tänker jag att det är bevis om något på hur viktigt nätverk är. Nästa gång är det kanske min tur att be om en rekommendation. Det blir då så mycket lättare om man är generös i läge ett och tänker på hur man först själv kan skapa värde och ge, innan man ber om att få.

 

Strategiarbete, självledarskap och sjuårscykler

Att leda sig själv – självledarskap. Jag funderar nog dagligen på detta ska jag erkänna. I den roll jag har krävs det att jag både driver och leder mig själv för att rätt saker ska hända. Och ibland händer de inte ändå, jag snubblar eller går fel. Och då kräver självledarskapet att jag reser mig, borstar av dammet och fortsätter, försöker hitta en ny väg framåt. Rannsakar mig själv.

Det här är både påfrestande, nyttigt, nödvändigt och tillfredsställande i slutänden. Och rannsakan kommer ibland extra lägligt. Jag har en gång lärt mig att livet kan delas in i sjuårscykler, man fyller 7, 14, 21 år och så vidare. De är ganska naturliga faser om man tänker på vad de innehåller. Det här sättet att tänka har jag bland annat haft användning för de gånger jag har behövt stanna upp. Är jag i början eller i slutet av en sjuårscykel? Det har ibland fungerat som en möjlighet att både avsluta saker och påbörja nya saker, ett slags långsiktigt strategiarbete.

Självledarskap kräver att man lyssnar både inåt och utåt. Inåt utifrån egna drivkrafter. Utåt utifrån vad du får för feedback och vilken skillnad du gör. Kan du se en matchning mellan dina drivkrafter och det du sysslar med? Skapar du värde för dig själv och andra? Det är bra att kalibrera om med jämna mellanrum och vart sjunde år är ingen dum rutin för en ordentligt självrannsakan!

Just nu befinner jag mig i början av en ny sjuårscykel. Jag har precis fyllt år, gett ut en bok, varit på bokmässa, stängt bokslutsåret i Lightfinder AB för tredje gången. Det finns naturliga slutpunkter och olika vägar framåt. Jag har ägnat mig åt en del ganska hård självrannsakan och jag har satt upp utmanande mål för den här sjuårscykeln. I vilken sjuårscykel befinner du dig och är det läge för en omkalibrering?

 

 

Ut ur din komfortzon!

Att ta sig utanför komfortzonen är kanske ett slitet uttryck men det håller fortfarande tycker jag. Allting som får dig att utvecklas finns utanför din komfortzon. Vill du växa, lära dig nya saker och utvecklas måste du göra saker som du inte känner dig helt trygg med och som du inte redan kan på dina fem fingrar.

Nu är det snart dags för mig att ta ett rejält kliv utanför komfortzonen. Jag har bestämt mig för att jag ska fördjupa min kompetens inom ledarskap, både för min egen skull och för att utveckla mitt bolag och mitt erbjudande till mina kunder. En utbildning som har varit viktig för min personliga utveckling är UGL, som jag gick redan 2003. Det är Försvarshögskolans utbildning Utveckling av Grupp och Ledare. I februari nästa år tar jag nästa steg och ska gå Försvarshögskolans Fördjupad UGL, en så kallad FUGL. Det är också första steget på vägen att kanske bli UGL-handledare.

Oavsett om jag slutligen lyckas med alla stegen och blir examinerad som UGL-handledare, så är det otroligt spännande att ta första steget och utmana mig själv. Ofta när jag gör den här typen av saker så undrar jag för mig själv vad som driver mig? Jag landar oftast i att det är ett långsiktigt behov av att utvecklas som människa, expandera min komfortzon och skapa mer värde för både mig själv och andra, även om det kortsiktigt är jättejobbigt! Utveckling gör lite ont, men motsatsen gör ännu mer ont, det vill säga avveckling.

 

 

Föreläsningar om hur man skapar Växtkraft

A M BergJag tror att ledarskap är en underskattad framgångsfaktor. Ibland är det så att företag faktiskt lyckas trots dåligt ledarskap. Hur skulle det se ut om dessutom ledarskapet skapade förutsättningar för växtkraft? I min bok ”Växtkraft! Värdeskapande verktyg för chefer och entreprenörer” pratar expertpanelen jag har intervjuat om att förbättringspotentialen är stor. Och detta gäller små som stora företag, entreprenörer likaväl som chefer i större organisationer.

Jag har skissat på två olika föreläsningar kopplade till min bok. Mina funderingar just nu handlar om en kortare inspirationsföreläsning på ca 20 minuter, där jag kommer att prata om hur man genom gott ledarskap inspirerar till gott medarbetarskap och kreerar kundskap, och därmed växtkraft för sig själv och sin organisation. Jag har också skissat på en lite längre föreläsning, ca 45 minuter. Där kommer jag att gräva djupare och även plocka fram något av verktygen som beskrivs i boken och gå igenom det. Sedan ska föreläsningarna givetvis gå att anpassa efter behov.

Böcker till alla deltagare på föreläsningarna ska vara en del i upplägget, så att man efteråt kan gå hem och praktisera. Gå från ord till handling helt enkelt. Min förhoppning är att man kan kickstarta med en föreläsning men få effekten att vara  – och kanske bli permanent! – genom att få med sig boken hem och använda i vardagen.

Jag hoppas och tror att det här kan bli intressant och givande, och jag tar tacksamt emot tips och intresseanmälningar. Vem behöver ledarskapsinspiration som sedan är möjlig att ta vidare i konkret handling, för att skapa växtkraft i sin organisation? Hör av er! Föreläsningarna kommer att bli klara under augusti.